Är jag underhållsskyldig för min sambos barn?

Häromdagen fick jag frågan om man är underhållsskyldig för sina styvbarn. Det tycks finnas en stor ovisshet om vad som gäller hos både privatpersoner men också hos myndigheter i denna fråga. Försäkringskassan har via deras rådgivningstjänst meddelat att så inte är fallet och att de aldrig skulle kräva sambon på underhåll. Det är dock inte riktigt så enkelt.

För att förstå problematiken ska jag kort redogöra för huvudprinciperna och skillnaden mellan underhållsbidrag respektive underhållsstöd. Huvudregeln gällande underhåll till barn är att föräldrarna efter bästa förmåga ska bidra till sitt barns försörjning. Detta oberoende av om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte.

När ett barns föräldrar lever åtskilda ska den förälder som inte bor tillsammans med barnet betala underhållsbidrag. Storleken på underhållsbidraget kan bestämmas genom avtal mellan föräldrarna eller fastställas via domstol. Om den bidragsskyldige föräldern har en hög inkomst kan barnet har rätt till s.k. standardtillägg. Det innebär att barnet har rätt till samma standard oavsett vart barnet bor någonstans. Det kan ske genom att föräldern betalar ett högre underhåll eller exempelvis står för större delen av kostnaden för barnets fritidsaktiviteter.

Det händer ibland att en förälder inte vill eller kan betala underhåll till barnet. Då kan boendeföräldern vända sig till Försäkringskassan och ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan riktar i sin tur ett krav mot den bidragsskyldige föräldern.

Bestämmelserna ovan tar sikte på dina egna barn. Nu kommer något intressant: I föräldrabalken 7 kap. 5 § 1st. står det att:

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån

Underhållsskyldigheten beträffande styvbarn gäller i första hand den som är gift med barnets vårdnadshavare men ansvaret har utsträckts till att även gälla familjebildningar där parterna inte är gifta med varandra men har barn gemensamt. Syftet som motiverar underhållsansvaret för annans barn är att undvika att barn inom samma familjebildning behandlas olika. Enligt första stycket kan man utläsa att det saknar betydelse, om barnets förälder är ensam vårdnadshavare eller utövar den rättsliga vårdnaden gemensamt med barnets andra förälder. När det handlar om underhållsskyldighet för en respektives barn finns det alltså ett krav på att den andre föräldern ska ha vårdnaden om barnet – något som inte följer huvudprincipen om att underhållsskyldigheten inte ska vara kopplad till vårdnaden.

Jag tänker mig så här: Föreställ er en situation där föräldrar, av någon anledning, inte kommer överens och ser som sista utväg att separera eller att skilja sig. De går vidare i livet och träffar en ny livskamrat som de gifter sig eller skaffar barn ihop med. Låt oss då anta att bidragsföräldern hamnar i ekonomiska bekymmer. Det skulle innebära att den nya maken eller makan respektive den sambo han eller hon fått barn med är skyldig att bidra med försörjning till styvbarnet.

Visserligen aktualiseras detta endast i den mån barnet inte kan få underhåll från den underhållsskyldige. Ansvaret är s.k. subsidiär i förhållande till den underhållsskyldighet som åligger föräldern. Trotts detta jag ser ändå två problem med ovan nämnda situation.

1. Den är motsägelsefull till underhållsskyldighetens huvudprincip, alltså inget krav på vårdnad.

2. Om man riskerar att hamna i denna situation finns det en risk att man avsäger sig vårdnaden av ekonomiska skäl.

Syftet med detta inlägg är inte att skapa oro utan att informera om gällande rätt är och att skapa medvetenhet om den. Slutligen anser jag att det även skulle vara önskvärt att lagstiftaren ser över denna paragraf för att undvika missförstånd eller olyckliga konsekvenser som i slutändan drabbar barnen.

Är du i behov av juridisk hjälp?

Kontakta oss »