Besittningsskydd – vad innebär det?

När det kommer till bostadshyresgäster brukar man tala om ett direkt besittningsskydd medan lokalhyresgäster istället har ett indirekt besittningsskydd. Denna artikel syftar till att förklara vad dessa två begrepp egentligen innebär.

Direkt besittningsskydd

Det direkta besittningsskyddet återfinns i Jordabalken 12:46 och behandlar bostadshyresgästens rätt till förlängning av hyresavtalet. Frågan om hyresavtalet ska bli förlängt eller inte blir aktuellt när hyresvärden säger upp ett avtal på bestämd tid till hyrestidens slut eller ett avtal på obestämd tid med vanlig uppsägningstid. Som huvudregel har hyresgästen rätt till förlängning av hyresavtalet eftersom besittningsskyddet syftar till att ge hyresgästen en trygghet i boendet. 

I samma paragraf hittar man grunderna för att bryta besittningsskyddet. Dvs. de skäl som hyresvärden kan åberopa för att hyresgästen inte ska ha rätt till förlängning av hyresavtalet. Exempelvis kan det handla om grav misskötsamhet från hyresgästens sida, eller att hyresförhållandet varit hänförligt till en anställning som upphört. Det kan även vara att man ska riva huset.

Hyresnämnden

När parterna inte är överens om det föreligger en rätt till förlängning av hyresavtalet behöver hyresvärden hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Detta ska ske senast en månad efter hyrestidens utgång. Hyresnämnden sätter sedan ut en tid för sammanträde och fattar beslut i ärendet. Nämndens beslut kan man överklaga till Svea hovrätt. Så länge som processen pågår och fram till att ärendet blir slutligt avgjort har hyresgästen rätt att bo kvar i lägenheten. Det kan i praktiken kan handla om flera månader eller till och med över ett år. Därutöver finns det en rätt för hyresgästen att inom ramen för denna process begära uppskov med avflyttning (JB 12:52).

Undantag

Som nämnt gäller dessa bestämmelser vid upplåtelser av bostadslägenheter men det finns ett antal undantag. Exempelvis står det att besittningsskyddet inte gäller andrahandsuthyrning för självständigt brukande som varat kortare än två år i följd. Ej heller för inneboende eller då hyresrätten är förverkad och uppsagd i förtid. Ett annat fall när besittningsskyddet inte gäller är då hyresgästen och hyresvärden i enlighet med JB 12:45a, i en särskilt upprättad handling, kommit överens om att hyresrätten inte ska vara förenad med rätt till förlängning.

Indirekt besittningsskydd

Lokalhyresgäster har inte, till skillnad från bostadshyresgäster, någon möjlighet att tvångsförlänga ett hyresavtal. Hyresgästen är alltså inte skyddad från avtalets upphörande. De har istället en rätt till ekonomisk ersättning av hyresvärden för den förlust som uppstår på grund av att hyresförhållandet har upphört. Därav benämns detta skydd för ”indirekt besittningsskydd”. De relevanta lagreglerna återfinns i JB 12:57-60. Det indirekta besittningsskyddet är aktuellt när hyresförhållandet har varat längre än nio månader och hyresvärden har sagt upp hyresavtalet till hyrestidens utgång eller när hyresgästen sagt upp avtalet för villkorsändring.

Om hyresgästen inte går med på att flytta utan att få ekonomisk ersättning ska han inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling. I sin uppsägning måste hyresvärden informera hyresgästen om detta för att uppsägningen ska vara giltig. Även en lokalhyresgäst har rätt att begära uppskov med avflyttningen hos hyresnämnden. Men därutöver finns det ingen rätt för hyresgästen att fortsätta nyttja lokalen efter hyrestidens utgång.


Undantag

Även här finns det undantag från rätten till besittningsskydd om hyresvärden har en befogad anledning att säga upp hyresavtalet. Hyresvärden är exempelvis inte skyldig att utge någon ekonomisk ersättning till hyresgästen när huset ska rivas och hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar för hyresgästen. Ej heller då hyresgästen exempelvis inte följer ordningsförpliktelser eller myndighetskrav. Hyresvärdens ersättningsskyldighet beror på tyngden av de åberopade skälen i förhållande till hyresgästens intresse av att få behålla lokalen.

Om hyresgästen har rätt till ersättning ska hyresvärden alltid betala ersättning till hyresgästen med ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen. För det fall hyresgästen på grund av hyresförhållandets upphörande har förorsakats en förlust som inte täcks av en årshyra, ska hyresvärden i skälig omfattning även ersätta hyresgästen för denna förlust.

Precis som när det gäller det direkta besittningsskyddet finns det möjlighet för parterna att avtala bort det indirekta besittningsskyddet. Dvs. rätten till ekonomiskt ersättning. Detta enligt bestämmelserna i JB 12:56.

Upplåtelser enligt privatuthyrningslagen

Avslutningsvis så kan man säga att hyresgästen helt saknar besittningsskydd vid en upplåtelse enligt lagen om uthyrning av egen bostad. Den så kallade privatuthyrningslagen. Den lagen är tillämplig vid uthyrning av direkt ägd villa, ägarlägenhet eller bostadsrätt.

Om hyresvärden upplåter två lägenheter enligt denna lag gäller lagen endast för den första upplåtelsen. För den andra upplåtelsen gäller besittningsskyddet. Om hyresvärden hyr ut mer än två lägenheter gäller dock reglerna om besittningsskydd för samtliga upplåtelser eftersom man anser att uthyrningen sker i näringsverksamhet.


Har du fler frågor kring besittningsskydd? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.