Renovera bostadsrätt – kan styrelsen stoppa dina planer?
renovera bostadsrätt

Stockholms innerstad är en het marknad för vindsvåningsspekulanter. Numera behöver en bostadsrättsförening inga tillstånd för att fritt få disponera över sina råvindar. Genom att exploatera råvind eller annan biyta, t.ex. källare som kan bli nästa heta biyta att exploatera kan föreningen stärka sin ekonomi på både kort och lång sikt. Samma drivkraft har enskilda bostadsrättshavare som, efter att ha investerat mycket pengar i köpet av sin lägenhet, lägger ytterligare medel på renoveringen av sina lägenheter. Det är många som vänder sig till oss med frågor om sina planer på att renovera sin bostadsrätt.

Renovera bostadsrätt, vad får man göra?

Definitionen av renovering är att förändra ett objekt till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skick. I praktiken tar renoveringar sig uttryck i bl.a. öppna planlösningar, flyttade kök och badrum samt uppfräschade ytskikt. Syftet med renoveringarna är i de flesta fall att öka värdet på bostadsrättslägenheten.

Vilka friheter kan en bostadsrättshavare då ta sig? Har styrelsen något alls att säga till om när det kommer till en bostadsrättshavares renoveringsplaner?

En bostadsrättshavare har, till skillnad från innehavaren av en vanlig hyresrätt, en betydligt större handlingsfrihet när det gäller förändringar av den ”egna” lägenheten. Det har dock ansetts viktigt att begränsa den enskildes frihet i nyttjandet så att en ändamålsenlig förvaltning och skötsel av huset inte försvåras (prop. 2002/03:12 s. 49-50). Detta uttrycks i lagtext på följande sätt.

Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar:

  1. ingrepp i en bärande konstruktion,
  2. installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
  3. installation eller ändring av anordning för ventilation,
  4. installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller
  5. någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

Gränsen för bostadsrättshavarnas autonomi när det gäller renovering är inte helt tydlig. Åtgärder avseende bärande konstruktioner och ledningar för avlopp, värme, gas, vatten, ventilation eller avseende eldstad och rökkanal är uttryckligen sådana som man inte bör vidta utan att styrelsen har fått säga sitt.

Väsentlig förändring

Att som bostadsrättshavare avgöra vad som utgör en väsentlig förändring av lägenheten är dock svårare. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen står det att ändringar av sådana ledningar eller kanaler som föreningen enligt 12 § svarar för (dvs. elledningar och ventilationskanaler som tjänar fler än en lägenhet) normalt är hänförliga till förevarande punkt. Vidare kan, enligt förarbetena, underlåtenheten att ta tillvara på en lägenhets karaktärsdrag eller dess kulturhistoriska värde vara en sådan väsentlig förändring som kräver styrelsens tillstånd. T.ex. har Svea hovrätt ansett att installationen av en kamin var att betrakta som en väsentlig förändring (ärende nr ÖÄ 9037-12).

En styrelse får inte vägra att medge tillstånd till åtgärderna i  om inte åtgärderna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Behovet av objektiva skäl aktualiserades i rättsfallet RH 1994:28. En förening hade yrkat att bostadsrättshavaren skulle bli skyldig att återställa lägenheten till skicket den haft före den aktuella renoveringen. Som grund för yrkandet angavs att bostadsrättshavaren utan tillstånd från styrelsen företagit en avsevärd förändring i sin lägenhet. Hovrätten konstaterade att ”[e]nbart den omständigheten att ombyggnaden skett utan erforderligt tillstånd utgör […] inte tillräckliga skäl för att bifalla käromålet”. Föreningen hade behövt bevisa att bostadsrättshavarna, utöver avsaknad av tillstånd, också hade orsakat en påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Om man inte får styrelsens godkännande

Vad ska man som bostadsrättshavare göra om man är missnöjd över att inte ha fått styrelsens medgivande till planerade renoveringsåtgärder eller om man anser att styrelsens skäl för sin vägran inte är objektivt godtagbara?

Ett alternativ är att lägga renoveringsplanerna på is. Ett andra alternativ är att inte bry sig om styrelsen och renovera ändå. I denna situation befann Brf Storken 11 sig när en bostadsrättshavare utan tillstånd vidtagit omfattande renoveringsåtgärder. (Se Stockholms tingsrätts dom i mål nr T 3987-10, dom 2012-04-24.) Föreningen yrkade bl.a. att bostadsrättshavaren skulle förpliktas att återställa badrum och kök. Domstolen konstaterade att bostadsrättshavaren hade behövt styrelsens tillstånd för att få flytta badrum och kök med tillhörande omdragning av ledningar. Föreningen ansågs dock inte ha lyckats visa att den genomförda renoveringen inneburit någon påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Hade denna renovering gjorts idag hade Brf Storken 11, förutom att driva en talan om återställande i tingsrätt, också kunnat säga upp medlemmen. Sedan den 1 januari 2023 är detta en ny grund för förverkande och uppsägning: uppsägning får ske ”om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.” Risken att sägas upp är något varje medlem måste ha i åtanke om renoveringar görs utan uttryckligt godkännande av föreningen.

Från och med januari 2023 finns det en ny möjlighet

En bostadsrättshavare som är missnöjd med styrelsens beslut får begära att hyresnämnden prövar frågan. Innan denna lagändring låg det på bostadsrättshavaren att stämma in föreningen till tingsrätten. En sådan process tar lång tid och är kostsam. En prövning i hyresnämnden blir billigare. Det återstår att se hur mycket snabbare den är.

Som noterat ovan så är otillåten renovering uppsägningsgrundande. Bestämmelsen om krav på tillstånd var tidigare tandlös. Den har dock tuffats till i och med att en förening kan säga upp den medlem som har gjort tillståndspliktiga renoveringsåtgärder utan tillstånd. Detta är något att ha i åtanke när du planerar för stora renoveringar.

Lycka till med att renovera din bostadsrätt! Och glöm inte att göra en ordentlig bakgrundskoll av den hantverkare du anlitar.

Ibland kan styrelsen kräva att du skriver under ett s.k. ombyggnadsavtal innan du genomför din renovering. Läs mer om det här. 

Här hittar du några viktiga punkter att tänka på innan du anlitar en hantverkare.

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt 

Om du har fler frågor om att renovera bostadsrätt är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.