Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Det förekommer en hel del missförstånd om skillnaden mellan arvslotten och laglotten respektive deras funktion vilket vi tänkte klargöra lite närmare.

Enkelt förklarat är arvslotten den del från den avlidne som arvingarna har rätt till. Beroende på hur många arvingar det finns så kommer det att påverka hur stor arvslotten blir. Laglotten är halva arvslotten. I Sverige är laglotten väldigt skyddad på så vis att en bröstarvinge (barn till den avlidne) alltid har rätt till sin laglott och att man kan inte testamentera bort den.

Det som inte utgör laglotten har arvlåtaren fri förfoganderätt över efter sin död och kan därmed testamentera bort den. En arvinge som är laglottsberättigad erhåller inte laglotten automatiskt om det finns ett testamente som inskränker laglotten utan måste då bestrida testamentet.

Vi får även frågor gällande den efterlevande maken eller makan som samtidigt är bröstarvingarnas förälder kommer att ärva? I de fall det finns en kvarlevande make eller maka till den avlidne erhåller de gemensamma barnen inte arvet förrän den efterlevande maken/makan gått bort. Om den efterlevande genom gåva eller annan liknande handling skänker bort den först avlidnes kvarlåtenskap och på så sätt inskränker på den först avlidnes arvingar ska arvingarna kompenseras.

Finns det särkullebarn, dvs barn som inte är barn till den efterlevande makan, kan dessa välja att ärva direkt. Sambo har ingen arvsrätt till sin respektive, om den ena parten dör har bröstarvingarna rätt att ta ut sitt arv direkt och måste inte vänta på något efterarv. Det är upp till särkullbarnet om denne väljer att avstå från arvet till förmån för den efterlevande makan och ta ut efterarv därefter.

För att förhindra att missförstånd uppstår eller att tvister uppstår efter sin bortgång är rekommendationen att man upprättar ett testamente som förklarar närmare sin yttersta vilja och hur egendomen kommer att fördelas.

Är du i behov av juridisk hjälp?

Kontakta oss »