Vilka rättigheter har jag inför min föräldraledighet?
rättigheter inför föräldraledighet

Frågor som ofta uppkommer i samband med föräldraledighet är i vilken omfattning man som anställd har rätt att vara ledig. Även vilken part som har sista ordet angående ledighetens förläggning. Vilka rättigheter har jag inför min föräldraledighet?

Föräldraledighetslagen

Reglerna kring föräldraledighet hittar man i föräldraledighetslagen. Där framgår det att föräldrar har rätt att vara föräldralediga fram till dess att barnen är ett och ett halvt år gammalt. Det spelar då ingen roll om föräldern tar ut föräldrapenning eller inte. Har föräldrarna därefter sparad föräldrapenning har de rätt till vidare ledighet. Föräldrapenningen uppgår till 480 dagar, vilket motsvarar ungefär 16 månader. Det finns inte heller någon tidsgräns för hur länge du ska ha varit anställd för att få ta ut föräldraledighet. Det är den anställde som primärt ansvarar för att hålla koll på uttagna dagar. Önskar arbetsgivaren få ut kontrolluppgifter i samband med exempelvis redovisning av lön får denne begära underlag för uttagna dagar av den anställde som i sin tur får begära utdrag från försäkringskassan.

Ansökan om föräldraledighet

Första steget är att anmäla om ledighet till arbetsgivaren. Ansökan ska man göra minst två månader innan ledigheten är tänkt att påbörjas om inget annat avtalats. Tidsfristen gäller även när den anställde inte planerar en längre sammanhängande ledighet utan endast önskar ta ut strödagar. Kan man inte ansöka så långt i förväg ska det ske så snart som möjligt eftersom arbetsgivaren måste få tid att planera inför arbetstagarens frånvaro. Legitima situationer till att inte hålla tvåmånadersregeln är exempelvis för tidig födsel eller andra komplikationer under graviditetens slutskede som föräldern inte kunnat förutse.

Det kan vara svårt som förälder att få ihop vardagen med hämtning och lämning på förskola m.m. Föräldrar har rätt till att gå ner i arbetstid med eller utan föräldrapenning. Under den tid då en förälder får 75 procent, 50 procent, 25 procent eller 12,5 procents föräldrapenning har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med 75 procent, 50 procent, 25 procent respektive 12,5 procent. En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till 25 procent för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. Föräldrarna har inte rätt att ta ut föräldrapenning samma dag utöver de 30 dubbeldagarna.

Rätten till ledighet och i vilken utsträckning denna blir beviljad är begränsad till tre perioder för varje kalenderår. Detta innebär att den anställde högst får dela upp ledigheten i tre perioder där en eller flera olika ledighetsformer utnyttjats. Exempelvis räknas det som två ledighetsperioder när en anställd först varit ledig på heltid för att direkt övergå till deltid.

Vem har sista ordet angående ledighetens förläggning?

När man som anställd ansöker om hel ledighet är utgångspunkten att man har större beslutanderätt angående förläggningen av ledigheten. Man ska emellertid ta hänsyn till arbetsgivarens verksamhet och om den önskade ledighetens förläggning innebär en påtaglig störning för verksamheten. För att arbetsgivaren ska ha möjlighet att neka arbetstagarens ledighetsansökan, med anledning av att det medför en olägenhet i verksamheten, måste denne emellertid kunna motivera att störningen inte går att lösa på något annat sätt, exempelvis genom att anställa en vikarie.

Vid förläggningen av delledighet är grundtanken att den anställde och arbetsgivaren i samrådan ska diskutera ledighetens förläggning. Detta p.g.a. att det ska beslutas om ledighetens omfattning, dvs. hur mycket arbetstagaren ska gå ner i arbetstid och vilka dagar etc. Vad som betraktas som en påtaglig störning i verksamheten kan skilja sig åt beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om. Den anställde har samtidigt bara skyldighet att anpassa sin ledighet om det inte innebär en olägenhet för denne. Kan parterna inte komma överens om ledighetens omfattning och förläggning bör arbetstagarens vilja respekteras.

Har du fler frågor om dina rättigheter inför föräldraledighet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Vilka rättigheter har jag under min föräldraledighet? – Juristjouren

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.