Vilka rättigheter har jag under min föräldraledighet?
Föräldraledighet

Föräldraledigheten är en spännande tid i livet då man som nybliven förälder får möjlighet att spendera tid med sitt barn. Vi kommer emellertid ofta i kontakt med personer som känner en bitterljuv känsla inför eller under föräldraledigheten. Föräldraledigheten är ofta förknippad med stress och skuld över att man kommer att vara borta från jobbet med allt vad det innebär.

Missgynnad pga. föräldraledighet? 

Bestämmelserna kring föräldraledighet är reglerade i föräldraledighetslagen som anger att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetstagare eller arbetssökande av skäl som har samband med föräldraledighet. Med arbetssökande menar man en person som tydligt framfört att denne önskar en viss anställning. Förbudet gäller när arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga, under rekryteringsprocessen samt för övriga beslut som fattas gällande exempelvis befordran eller utbildning under anställningen.

Vad betraktas då som missgynnande? Med missgynnande avser man den typ av behandling som medför skada eller nackdel för en arbetssökande eller arbetstagare. Det kan röra sig om faktisk förlust genom att gå miste om en tjänst eller befordran. Det kan också röra sig om en omplacering, att halka efter i löneutvecklingen eller andra anställningsvillkor i jämförelse med kollegorna. I fråga om befordran och löneutveckling kan missgynnande föreligga om den anställde haft anledning att räkna med ersättningen men inte fått den med anledning av föräldraledigheten.

Den som regelmässigt erhåller viss löneutveckling och villkor genom årliga lönerevisioner ska kunna räkna med sådan löneförhöjning även under ledigheten. Detta gäller oavsett omfattning av föräldraledigheten. Obehag med anledning av mobbing eller trakasserier av arbetsgivaren kan man även innefatta i begreppet missgynnande.

Skillnaden i behandlingen mellan en anställd som känner sig missgynnad mot en som inte upplever sig missgynnad får inte vara bagatellartad utan ska vara märkbar. Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan missgynnandet och föräldraledighet. En hypotetisk jämförelse kan göras med hur personen i fråga skulle ha blivit behandlad om föräldraledighet inte var för handen.

Det är också så att det inte krävs att föräldraledigheten är den enda orsaken till missgynnandet. Det räcker med att det är en av flera orsaker till missgynnandet för att ett så kallat orsakssamband ska föreligga.

Undantag

Undantag från förbuden mot missgynnande är exempelvis om den arbetssökande kommer att vara ledig hela eller större delen av anställningstiden. Detta blir främst applicerbart när det är frågan om en tidsbegränsad anställning. Att arbetsgivaren blir tvungen att hitta en vikarie för delar av perioden är emellertid inte en legitim anledning till att neka en kandidat anställning. Ifråga om utbildning kan en godtagbar anledning för arbetsgivaren att neka en anställd utbildning vara om ledigheten sammanfaller i tiden med utbildningen.

Sammantaget kan sägas att man ska tillämpa undantagen från förbuden mot missgynnande av föräldralediga restriktivt. En person som blivit missgynnad i samband med föräldraledighet kan anmäla detta till diskrimineringsombudsmannen. Man kan även ta kontakt med sitt fackförbund eller annat ombud.

Har du fler frågor kring din föräldraledighet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Vilka rättigheter har jag inför min föräldraledighet? – Juristjouren.se

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.