Konsten att undvika konflikter vid en bodelning
Undvika konflikter vid bodelning

Varje år äger mer än 20 000 skilsmässor rum. Ingen förväntar sig att just deras äktenskap ska gå den vägen men statistiken visar att det är en vanlig företeelse. Utöver skilsmässorna tillkommer otaliga samboseparationer. Skulle alla dessa familjerättsliga delningar leda till djupa juridiska tvister skulle juristkåren vara betydligt mer arbetstyngd än vad den är idag. Faktum är att de flesta människor klarar av att klippa sina band, såväl känslomässiga som ekonomiska, utan alltför stora konflikter. Så hur gör man för att undvika konflikter vid en bodelning?

Vi har tidigare skrivit om hur man inleder skilsmässoförandet, nämligen genom att ansöka om äktenskapsskillnad i domstol. Vanligtvis brukar detta steg inte orsaka några större konflikter i juridisk mening och en person som vill ha äktenskapsskillnad har i princip en ensidig rätt att få det, även om denna kan föregås av betänketid. Separationen mellan sambos kräver inte samma pappersexercis.

Problemen börjar för de flesta hopa sig i allt större klungor när kommer till den ekonomiska upplösningen. Vad är ditt och vad är mitt, och hur ska vi dela? Några få förutseende par har redan gjort regler på förhand i någon omfattning genom äktenskapsförord, men för det allra flesta är det svårt att planera för den framtida kollapsen under familjelyckans zenit.
Bodelningskonflikternas grogrund är ofta gränslandet mellan förnuft och känsla. Oavsett vad som varit bakgrunden till skilsmässan är det ofta i den ekonomiska uppdelningen som oförrätter ska rättas till. I många konflikter ligger ett vanligt missförstånd. Nämligen att alla ekonomiska orättvisor kan (och ska) rättas till i samband med bodelningen. Det är dock inte detta som är avsikten med bodelningsreglerna som istället tar sikte på den idag befintliga egendomen. Med andra ord spelar det ingen roll vem det är som har betalt bensinen eller skött merparten av hushållsarbetet.

Så hur undviker man konflikter vid en bodelning?

Råden är ganska enkla och kan te sig självklara; ha koll på vem som äger vad. Dokumentera och klargör villkor för större förmögenhetsöverföringar och informera er om bodelningsreglernas något trubbiga innebörd. Dessa råd är kanske mest relevanta på ett tidigt stadium och frågan är vad en kan göra när upplösningen är ett faktum.
Det kanske främsta rådet är att inte låta känslorna få överhanden. Inte bara för att det kan bli dyrt med långdragna konflikter utan för att man i regel har ganska mycket gemensamt med den som en faktiskt bryter upp ifrån. I många fall har en delat flera år tillsammans med alla minnen det innebär. Kanske finns det barn med i bilden, eller gemensamma vänner. Att kasta allt detta överbord för att kämpa för (självupplevd) maximal rättvisa kan tyckas orimligt.

Självfallet finns det alltid undantagsfall och situationer där ett hårdare förhållningssätt kan vara motiverat. Dock är dessa fall tämligen få jämfört med de bodelningar som juridiskt sett är tämligen enkla men där andra, personliga faktorer utgör tändvätska. Bodelningen är en övergående process där det sällan finns skäl att både bränna broar och pengar. Tänk på att ni kanske vill kunna prata med varandra när dammet har lagt sig.

Om du har fler frågor om att undvika konflikter vid en bodelning är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444

Bodelningsavtal – Juristjouren

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.