Makars och registrerade partners internationella förmögenhetsförhållanden

- En komplex tillämpning som kräver att uppmärksammas

Den 29 januari 2019 trädde EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden i kraft. Förordningarna är tillämpliga på makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden och är gränsöverskridande. Förordningarna omfattar regler om allt från den löpande förvaltningen av egendom till bodelning efter skilsmässa eller dödsfall. Här i Sverige har förordningarna kommit att få störst betydelse i samband med bodelning, äktenskapsförord och lagvalsavtal när makarna/registrerade partners har anknytning till olika länder. Det är därför av vikt att förstå hur förordningarna i praktiken tillämpas både före som efter dess ikraftträdande för att inte riskera oförutsedda konsekvenser i samband med en skilsmässa och bodelning.

Nedan beskrivs kortfattat avgörande delar av förordningarna samt vad det innebär när de tidigare svenska reglerna tillämpas med eller utan lagvalsavtal samt i kombination med förordningarna. Även innebörden av att lagvalsavtal inte har ingåtts i enlighet med förordningarna beaktas.

Vad innebär det för de som ingått äktenskap före förordnandet utan att ha upprättat ett lagvalsavtal?
Huvudregeln är att behörig domstol i samband med äktenskapsskillnad även är behörig att handha bodelningen. Det finns sju behörighetsalternativ i Bryssel II bis-förordning som är likställda varandra, vilket innebär att ett så kallat race to court kan uppstå. Exempelvis om en av parterna är fransk medborgare, den andra svensk medborgare och den ena flyttar till Sverige. Makarna väljer vidare att separera men inte skiljas direkt. Om den ena väcker talan först i Frankrike och den andra efteråt i Sverige är det fransk domstol som är behörig och av den anledningen måste svensk domstol, på grund av principen om litis pendens (dvs. att samma ärende inte kan handläggas av två domstolar på samma gång), avvisa talan, om inte parten som först väckt talan i fransk domstol godkänner den svenska domstolen som behörig.

Hur förhåller det sig om makarna som ingått äktenskap före förordnandet också upprättar äktenskapsförord med lagval efter den 29 januari 2019?
Låt oss säga att makarna som gifte sig 1998 var boende i Frankrike fram tills 2020 då de flyttade till Stockholm. Under 2020 i Stockholm upprättar de äktenskapsförord med lagval om att svensk rätt ska gälla vid en eventuell skilsmässa. När en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad senare görs till Stockholms tingsrätt 2021 tillämpas då fransk bodelningsrätt på egendomen som finns kvar i Frankrike och svensk rätt på den som finns i Sverige. För att undvika denna situation kan parterna avtala om att deras val av svensk rätt även ska gälla retroaktivt. 

Vad innebär det för makar som ingått äktenskap efter förordnandet utan att ha ingått ett lagvalsavtal?
Enligt bodelningsförordningen gäller följande tre hierarkiska alternativ vid bedömningen av vilken stats lag som ska tillämpas.
1. Lagen i den stat de hade sin gemensamma hemvist efter att de gift sig.
2. Lagen i den stat de är medborgare i när de gifte sig.
3. Lagen i den stat de med hänsyn till samtliga omständigheter i samband med sitt giftermål hade närmast anknytning till.

Lagen behöver inte vara en medlemsstats som är ansluten till bodelningsförordningen utan kan även vara ett land som ligger utanför EU eller en EU-stat som inte är ansluten till förordningen. Något byte likt tidigare regleringen om två år efter att makarna flyttat till en annan stat är därmed inte tillämplig.
Sammanfattningsvis kan det sägas att skillnaden mellan den tidigare regleringen och förordningarna är den så kallade flyttningsprincipen och den automatiska retroaktiviteten. Det rekommenderas därför att de som ingått äktenskap innan såväl som efter förordningarnas ikraftträdande upprättar äktenskapsförord med lagval för att undvika oförutsedda framtida konsekvenser. Även ni som går i bröllopstankar bör överväga vad som ska gälla vid en eventuell skilsmässa, trots att det är förståeligt att tanken för stunden känns främmande.

Tveka inte att höra av er ifall det uppstår några funderingar!

Daisy Johansson, Familjejurist
Klicka här om du önskar komma i kontakt med Daisy

Är du i behov av juridisk hjälp?

Kontakta oss »