Provanställning

Provanställning

Arbetsgivaren har rätt att under max sex månader anställa någon på prov, det som man i LAS kallar prövotid.

Allt fler tillsvidareanställningar börjar nu för tiden med en provanställning. Detta har blivit ett vanligt sätt för arbetsgivaren att säkerställa att en person verkligen passar för den aktuella befattningen innan personen i fråga får en tillsvidareanställning. Provanställningen i sig är en visstidsanställning där syftet är att den efter viss tid övergår till en tillsvidareanställning. Vilka regler gäller då för provanställning?

LAS

Arbetsgivaren har rätt att under max sex månader anställa någon på prov. I arbetsrätten behöver vi förutom lagens regelverk också förhålla oss till eventuella kollektivavtal på den aktuella arbetsplatsen. Då kan helt andra bestämmelser än lagens bli tillämpliga. Innan man undertecknar ett anställningsavtal är det därför en god idé att undersöka om det finns något kollektivavtal och i så fall vilket.

Om det finns något kollektivavtal ska det framgå av det aktuella anställningsavtalet. Vissa kollektivavtal kan ha andra bestämmelser som tillåter längre provanställningar än vad LAS stipulerar. På samma sätt finns det också kollektivavtal som har en mer restriktiv hållning till provanställningar. Om arbetsplatsen inte har något kollektivavtal är det LAS regler för provanställning som gäller.

Lön och förmåner

En arbetstagare har under provanställningen rätt till lön och andra förmåner precis som vid vilken tillsvidareanställning som helst. Gällande semester så är provanställningen semestergrundande, vanligtvis med två dagar per månad. Vissa arbetsgivare kan även erbjuda förskottsemester. Precis som alltid när man diskuterar anställningsvillkor kan du som arbetstagare försöka argumentera för att tillsvidareanställningen inte ska börja med en provanställning. Genom att du uppvisar referenser och påvisar erfarenhet kan du få en tillsvidareanställning direkt.

Detta är säkerligen viktigare för en arbetstagare som lämnar en trygg tillsvidareanställning än någon som är helt ny på arbetsmarknaden. Anställningsformen provanställning är nämligen en osäker arbetsform för arbetstagaren. Främst pga. att arbetsgivaren har den fulla rätten att när som helst avbryta provanställningen utan att ange något skäl till åtgärden. Chansen till tillsvidareanställningen har därmed gått förlorad för arbetstagaren. Detta innebär att LAS regelverk om saklig grund för uppsägning helt är bortkopplad från provanställningen. Däremot får arbetsgivaren inte avbryta anställningen på diskriminerande grunder så som kön, etnicitet eller ålder.

Prövotid

Vill arbetsgivaren eller arbetstagaren inte att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löper ut behöver motparten lämna besked om detta senast vid prövotidens utgång. Om arbetsgivaren inte gör detta övergår provanställningen till en tillsvidareanställning. Det har vuxit fram en ordningsregel som anger att en arbetsgivare som inte vill att provanställningen övergår till en tillsvidareanställning ska underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förtid. I dessa fall uppstår det inte helt sällan problem.

En arbetstagare som inte har fått den sedvanliga fristen kan gentemot arbetsgivaren hävda att hen har rätt till den för att få rättmätig lön för tiden. Ett avsteg från tvåveckorsfristen innebär emellertid i sig inte att arbetstagaren har rätt till en tillsvidareanställning. Om situationen är sån att arbetsgivaren efter prövotidens utgång fortfarande inte har lämnat något besked, normalt sett efter LAS sex månader, är utsikterna betydligt bättre att hävda att arbetstagarens anställning har övergått till en tillsvidareanställning med alla de rättigheter som följer av en sådan.

Klicka på länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur bör man agera om man känner sig utsatt för mobbing på arbetsplatsen?
Omplacering på arbetsplatsen

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Har du fler frågor om provanställning är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Artiklar inom arbetsrätt

Nyheter i LAS

Nyheter i LAS

Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...

Varningar i samband med uppsägning

En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.