Umgänge på semestern och semesterplanering
Umgänge på semestern

Umgänge på semestern

Inför sommaren är det många som funderar över hur man ska fördela sommarlovet mellan föräldrarna. I de allra flesta fall kommer föräldrarna själva överens om hur umgänge på semestern ska se ut. Det finns dock fall då kontakten mellan föräldrarna är så pass bristfällig att möjligheten till ett gemensamt beslutsfattande är mer eller mindre stängd.

Det föräldrarna ofta glömmer är att umgänget ska vara till för barnet och inte för föräldrarna. Det är alltså barnets behov av umgänge som är det viktiga. Med andra ord har en förälder inte någon rätt till umgänge med sitt barn och barnet har i princip ingen plikt att umgås med en förälder.

De råd vi ger i det inledande skedet är att ta in en tredje part som kan underlätta dialogen mellan föräldrarna och försöka nå en lösning. Det finns stora fördelar att ta in en jurist med erfarenhet av umgängestvister som kan lyssna till föräldrarnas önskemål. Sedan kan juristen redogöra för hur lagen ser ut och hur domstolen brukar döma för att uppnå en lösning som är bäst för barnet. Detta medför att föräldrarna slipper tvista om frågan i rätten och undviker en process som kostar tid, energi och pengar. Framförallt förhindrar man en vinst- och förlust situation som aldrig gagnar det långsiktiga samarbetet mellan föräldrarna. En alternativ väg att gå är att vända sig till socialtjänsten för att få hjälp med samarbetssamtal då ett fungerande umgänge inte kommit till stånd.

Umgängesavtal?

I båda dessa fall brukar samtalen mynna ut i ett s.k. umgängesavtal. Där preciserar man b.la. vart barnet ska bo och vilka dagar, samt hur lov, helger, hämtning och lämning ska fungera.

Ett bra skrivet umgängesavtal har till syfte att förtydliga föräldrarnas överenskommelse om fördelningen av tiden med barnet. Detta för att undvika eventuella framtida missförstånd och därmed tvister.
När umgängesavtal utformades för ett antal år sedan, följde man ofta en ”mall”. Mallen gick oftast ut på umgänge varannan veckohelg, varannan storhelg och några veckor under sommaren. Idag fokuserar man på att skräddarsy ett mer individuellt sätt och  utforma det utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Detta är en utveckling som domstolen och föräldrarna ser positivt på. Det är först då man skapar förutsättningar för att barnet genom umgänget ska kunna ha en så god kontakt som möjligt med båda föräldrarna.

Utlandssemester

Under sommarmånaderna vill många åka utomlands med barnen och en kortvarig semesterresa bör inte anses som ett ingripande beslut. Den andra vårdnadshavaren kan stoppa resan genom att t.ex. vägra att skriva på en passansökan. Då innebär det att man enbart kan resa till ett av de länder som anslutit sig till Schengenavtalet utan att ha pass. (t.ex. Danmark, Frankrike och Spanien men även till Norge som står utanför avtalet).

UD har även skrivit i sin publikation ”Olovligt bortförande och kvarhållande av barn” att en resa utomlands kräver den andre vårdnadshavarens medgivande. Det som UD däremot inte ger svar på är om det ska också gälla för kortare semesterresor som infaller på barnets tid för umgänge med den andre föräldern. Något egentligt svar hittar man inte i lagen om hur utlandsresor ska godkännas eller inte. Enligt praxis kan man i generella termer säga att kortare semesterresor inom- och utrikes med barnet är svårt för en förälder att i normalfallet ha invändningar mot. Förutom om det finns sakliga skäl som är till men för barnets bästa. Däremot är det till båda föräldrarnas fördel att i god tid innan informera den andra vårdnadshavaren om syftet och omfattningen av resan.

Våra råd

Principen om ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrarna är en god grundtanke. Det kan dock försvåra genomförandet av barnets bästa då det förutsätter att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet.

Vid samarbetssvårigheter mellan föräldrarna är den slutgiltiga utvägen att avgöra frågan i en domstolsprocess. Konsekvensen av detta är att många tvister blir värre. Konflikten handlar sällan om bestämmanderätten i sig utan hur föräldrarna ska få den faktiska omsorgen om barnet att fungera.

Då lagstiftaren lämnar ett tomrum om hur sådana frågor ska lösas axlar föräldrarna ett stort ansvar att kunna samarbeta i sådana frågor. Våra råd till alla föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn är att:

  • Försöka ha en öppen dialog med den andra vårdnadshavaren.
  • Planera i god tid semester, ledighet och resor.
  • Upprätta ett umgängesavtal.
  • Våga ta hjälp av tredje part för att undvika att kontakten försämras.
  • Kom ihåg, umgänget ska vara baserat på barnets behov – inte föräldrarnas.

Har du fler frågor om umgänge på semestern? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.