Vad händer när en dom om umgänge inte följs?

En process om vårdnad och umgänge med barn kan pågå länge, ibland i flera år. Under processens gång görs utredningar av familjerätten, parterna kan genomgå samarbetssamtal och tillfälliga överenskommelser kan ingås. Processen avslutas efter att parterna kommit slutligt överens, vilket kan stadfästas i dom, eller efter det att tingsrätten meddelat dom efter huvudförhandling. Tingsrätten kan i domen bestämma att vårdnaden ska anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda (gemensam vårdnad). Tingsrätten kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo hos samt hur ofta och i vilken omfattning barnet ska träffa den andre föräldern. Det i domen fastställda umgänget måste följas, men det finns givetvis ingenting som hindrar att föräldrarna senare kommer överens om ett annat umgänge så länge båda parterna är med på det.

Men vad händer om bara en av föräldrarna vägrar att följa tingsrättens dom om boende eller umgänge? Vilka möjligheter har den andra parten att se till att domen följs?

I exemplet nedan utgår jag från situationen att boendeföräldern inte lämnar ut barnet för umgänge enligt domslut. Observera att ansökan om verkställighet även kan göras i andra fall.

I första hand bör umgängesföräldern försöka ta kontakt med boendeföräldern och uppmana denne att följa domen. Detta kan göras via ombud eller direkt till boendeföräldern. Om boendeföräldern ändå inte följer domen så kan umgängesföräldern lämna in en ansökan om verkställighet till tingsrätten.

När verkställighet begärs har tingsrätten i första hand att försöka få boendeföräldern att frivilligt lämna över barnet för umgänge enligt dom. Domstolen kan som ett led i detta förordna om medling mellan parterna. Då får en lämplig person uppdraget att träffa parterna för att försöka hitta en frivillig lösning. Tiden för medlingsuppdrag i ett verkställighetsärende är två veckor.

I de fall där en frivillig lösning inte är möjlig måste tingsrätten pröva frågan. Tingsrätten ska främst utgå ifrån barnets bästa vid prövning av frågan. Hänsyn ska också tas till barnets önskan, med beaktande av barnets ålder och mognad. Tingsrätten ska vägra verkställighet om det är uppenbart att ett sådant beslut skulle strida mot barnets bästa. Tingsrätten har att pröva om det föreligger nya omständigheter eller förhållanden som har uppstått efter att tingsrätten avkunnade sin dom och som berättigar boendeföräldern att inte följa domen. Om det inte har inträffat något särskilt under den tiden och det inte har uppkommit några nya omständigheter kommer tingsrätten förplikta umgängesföräldern att följa domen vid äventyr av vite.

Föreläggande om vite ska fastställas till ett belopp som kan antas bryta motståndet hos den förälder som inte följer domen. En parts ekonomiska förhållanden ska alltså i korthet utredas för att kunna bestämma vitesbeloppet. Om verkställigheten handlar om ett umgänge som i mitt exempel ovan kan vitesföreläggandet bestämmas att gälla för en viss tid, t ex tre eller sex månader, ett så kallat löpande vite. Löpande vite innebär att den som bryter mot domen ska betala ett visst belopp för varje tillfälle under den bestämda perioden som domen inte följs. I ärenden om verkställighet står också den förlorande parten risken att bli skyldig att ersätta vinnande part för dennes rättegångskostnader.

Om en part, trots tingsrättens beslut, inte följer domen får den andra parten åter vända sig till tingsrätten och begära att vitet döms ut. Part förpliktas då att betala vitet samt på nytt bekosta sina egna och motpartens rättegångskostnader.

I vissa undantagsfall kan tingsrätten även besluta om att barnet ska hämtas av polis. Detta förekommer dock i ytterst få fall och undviks i möjligaste mån med hänsyn till att det oftast kan göra mer skada än nytta för barnet.

Att inte följa det fastställda umgänget i tingsrättens dom kan således få stora ekonomiska konsekvenser.

Är du i behov av juridisk hjälp?

Kontakta oss »